En del av mitt hjärta

Lugnet före stormen... Ett uttryck vi använder när man känner det. När man minns lugnet precis innan. Ett kaos, en storm exploderade i livet. Jag på något sätt njuter av tystnaden efter stormen. Det är nästan helt ljudlöst och jag kan plötsligt andas, lukta och röra på mig igen. Det gör ont här och var. Det känns bra att på något sätt att kunna känna efter att veta var det gör ont och vad som gör ont. Jag grips av panik imellan åt, då låter jag mig falla för att än en gång återfå mitt lugn. Jag försöker ta mitt förnuft till fånga. Jag låter mitt hjärta styra mig, jag tillåter mina känslor leva ett liv för sig självt. Jag ska acceptera mitt beteende, mitt levande i denna värld där jag ska bilda mitt liv, mina minnen och lära mig att bli lycklig, främst i och med mig själv.

Jag lever kvar i ett förlutet, jag minns dåliga stunder i livet. Då livet var tufft, må det vara bra ibland. För om inte natten fanns skulle dagen inte vara ljus? Men jag behöver lära mig att glömma det som glömmas skall och minnas de bitterljuva som jag någonstans i hjärtat gömmer. Jag har små minnen som smyger upp hos mig, när jag minst anar det, när jag faktist inte klarar av det. Kanske är det jag som är självdestruktiv och straffar mig själv imellan åt? I varje fall.. Jag kommer lära mig att minnas de vackra, glada stunder. Jag är nostalgisk idag och lyssnar på gamla låtar och drömmer mig bort i mina svenska sommrar jag haft. Hur fantastiska stunder jag ibland hade med familj och vänner.
Jag minns sommarstugan, jag minns Natalia, Karolina min själsfrände - Vi har nästan sett alla våra skrubbsår, vi har varit ett jag och hon.

Jag ska lära mig att leva, dag efter dag. Jag mår just nu, i denna stund ganska bra. Det känns skönt, jag mår helt ok. Igår var det tufft, de senaste dagarna faktist. Men det gör mig inget. Idag ler jag lite extra, för att jag känner att jag klarar detta. Jag är stor och stark idag.

Jag är och förblir vem jag är, jag accepterar det.

 

2010-05-27 @ 15:22:06

Kommentarer

Postat av: mamma

känslor kommer, känslor går , ibland man bara ensam kvar står, i varje andetag, i varje famntag, ibland är man två, ibland kan man inte ens stå, vågor sköljer över en, solen bränner en, det regnar en stund, ena dagen har man, ena dagen finns inget var..kärleken från mig till dig är dock evig.

2010-05-27 @ 15:59:10

Postat av: Natalia

saknar dig :)

2010-05-30 @ 23:47:35


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback