Till just DIG!
Skvaller
Det är så stressigt att folk är så jävla upptagen med andra människor.
Världen skulle vara en ganska mycket bättre plats om folk bara sinnade sitt eget.
Problemet är att vi inte kan se oss själva utan en spegel.
Vi använder andra människor att spegla oss i.
Endast genom att jämföra oss själva med andra människor kan vi se vad vi är värda.
Om den person som vi tittar på är dum, är det lättare för oss att känna att vi är värda mer.
Å andra sidan om den person vi speglar oss i är en bra person, är det alltid trevligt när vi kan hitta något att dra ner dem för, för att höja oss själva.
Om du är i en grupp människor är det alltid trevligt att hitta ett gemensamt tema eller en gemensam person att prata illa om.
På det sättet känner vi en känsla av enhet och gemenskap.
Försök. (Vilket försök) att gå igenom en hel dag utan att tala illa om någon eller något.
Det är inte så lätt som du tror, men grymt intressant att se hur mycket skit man faktiskt skrika ut, utan att tänka på det.
Att gå ihop och hitta gemensamma fiender eller allianser är en reflex.
Vi tror inte på det. Vi går till fotbollsmatcher och alla utanför plötsligt vi delar en gemenskap med alla dem som har samma färg skjortan på som vi.
Alla de som i de andra tröjorna har automatiskt fienden. De är inte längre medmänniskor av kött och blod utan degraderas till att "de som inte gillar oss." Detsamma gäller i politik, opposition, CrossFire och debatt. Den bästa tiden att diskutera och vara oense. Vi lever livet som om allt är en kamp för att vinna antingen genom tankar, ord eller handling.
Det kommer aldrig leda till fred i vår värld. För varje ny organisation eller sammanslutning uppstår och kämpar för en av sina prioriteringar kommer endast att inträffa fler kontroverser och krig. Med andra ord du kämpar inte för fred.
Kampen är inte frid och det kommer aldrig att bli.
Vägen till fred är inom oss själva. Vi måste anstränga oss att inte titta på dualistisk värld vi lever i och på de människor runt omkring oss. Öva oss att se på saker och händelser utan en rättslig sinne: "Det är som det är och det har sina skäl, det är inte nödvändigtvis bra eller dåligt" (Ingenting egentligen är, endast i vårt reflekterande sinne).
Detta är intressant: Varje gång enda gång vi skvallrar om, eller tala illa om en annan person bara för att vi (oss själva) känns otillräcklig.
Tyvärr är det svårt att uppnå en fredlig och vacker värld då de flesta av oss som lever i den är olyckliga och känner sig otillräckliga eller bristfälliga. Alltså första steget mot en bättre värld, är att lära sig att vi själva är tillräckligt bra. Vi har en massa regler för oss själva. Regler som avgör om vi är tillräckligt bra. Vi bedömer oss själva hela tiden plågor och straffar oss även med ett dåligt samvete. Det behöver vi inte göra.
Det lugnar mig alltid att tänka: Hela världen gör sitt bästa, från kort de har på handen. Även en mördare eller en tjuv inte vill vara dåligt (men kanske vara unikt, orädd, stark, oberoende, osv.). Du står någonstans i livet och har så många resurser och från att vi måste handla det bästa vi kan.
Jag minns att jag som en 15-16 åring som kände behov för att göra något dumt att känna sig unik. Så jag gick ut och sparkade några lyktstolpar (så att de stängs av) eller vann en cykel. Jag var inte mer dålig människa då än i dag, hade jag helt enkelt inte samma resurser och samma resultat då.
Så oavsett om du gör det rätt eller fel (på grund av era egna regler) kom alltid ihåg att du trots allt göra det bästa du kan.
du bör komma ihåg att du är en värdefull och dyrbar varelse. alla gör misstag och göra saker de ångrar. Det betyder ingenting. Särskilt inte om du försöker komma ihåg att göra ditt bästa.
Det är så stressigt att folk är så jävla upptagen med andra människor.
Världen skulle vara en ganska mycket bättre plats om folk bara sinnade sitt eget.
Problemet är att vi inte kan se oss själva utan en spegel.
Vi använder andra människor att spegla oss i.
Endast genom att jämföra oss själva med andra människor kan vi se vad vi är värda.
Om den person som vi tittar på är dum, är det lättare för oss att känna att vi är värda mer.
Å andra sidan om den person vi speglar oss i är en bra person, är det alltid trevligt när vi kan hitta något att dra ner dem för, för att höja oss själva.
Om du är i en grupp människor är det alltid trevligt att hitta ett gemensamt tema eller en gemensam person att prata illa om.
På det sättet känner vi en känsla av enhet och gemenskap.
Försök. (Vilket försök) att gå igenom en hel dag utan att tala illa om någon eller något.
Det är inte så lätt som du tror, men grymt intressant att se hur mycket skit man faktiskt skrika ut, utan att tänka på det.
Att gå ihop och hitta gemensamma fiender eller allianser är en reflex.
Vi tror inte på det. Vi går till fotbollsmatcher och alla utanför plötsligt vi delar en gemenskap med alla dem som har samma färg skjortan på som vi.
Alla de som i de andra tröjorna har automatiskt fienden. De är inte längre medmänniskor av kött och blod utan degraderas till att "de som inte gillar oss." Detsamma gäller i politik, opposition, CrossFire och debatt. Den bästa tiden att diskutera och vara oense. Vi lever livet som om allt är en kamp för att vinna antingen genom tankar, ord eller handling.
Det kommer aldrig leda till fred i vår värld. För varje ny organisation eller sammanslutning uppstår och kämpar för en av sina prioriteringar kommer endast att inträffa fler kontroverser och krig. Med andra ord du kämpar inte för fred.
Kampen är inte frid och det kommer aldrig att bli.
Vägen till fred är inom oss själva. Vi måste anstränga oss att inte titta på dualistisk värld vi lever i och på de människor runt omkring oss. Öva oss att se på saker och händelser utan en rättslig sinne: "Det är som det är och det har sina skäl, det är inte nödvändigtvis bra eller dåligt" (Ingenting egentligen är, endast i vårt reflekterande sinne).
Detta är intressant: Varje gång enda gång vi skvallrar om, eller tala illa om en annan person bara för att vi (oss själva) känns otillräcklig.
Tyvärr är det svårt att uppnå en fredlig och vacker värld då de flesta av oss som lever i den är olyckliga och känner sig otillräckliga eller bristfälliga. Alltså första steget mot en bättre värld, är att lära sig att vi själva är tillräckligt bra. Vi har en massa regler för oss själva. Regler som avgör om vi är tillräckligt bra. Vi bedömer oss själva hela tiden plågor och straffar oss även med ett dåligt samvete. Det behöver vi inte göra.
Det lugnar mig alltid att tänka: Hela världen gör sitt bästa, från kort de har på handen. Även en mördare eller en tjuv inte vill vara dåligt (men kanske vara unikt, orädd, stark, oberoende, osv.). Du står någonstans i livet och har så många resurser och från att vi måste handla det bästa vi kan.
Jag minns att jag som en 15-16 åring som kände behov för att göra något dumt att känna sig unik. Så jag gick ut och sparkade några lyktstolpar (så att de stängs av) eller vann en cykel. Jag var inte mer dålig människa då än i dag, hade jag helt enkelt inte samma resurser och samma resultat då.
Så oavsett om du gör det rätt eller fel (på grund av era egna regler) kom alltid ihåg att du trots allt göra det bästa du kan.
du bör komma ihåg att du är en värdefull och dyrbar varelse. alla gör misstag och göra saker de ångrar. Det betyder ingenting. Särskilt inte om du försöker komma ihåg att göra ditt bästa.
2010-07-08 @ 17:32:18
