God morgon Malta.... eller sverige ?
Solen skiner jag lyssnar på musik på högsta volym. Björn Rosenström kommer nog alltid vara min sommar musik. Jag vill ha sommar och sol och bad ! Jag längtar hem, jag vill ha en svensk sommar ? Knäpp jag är, här är det vackert och varmt och garanterat soldagar. Jag saknar Sanna, jag saknar Elin. Jag vill ta på mig massa kläder trots att det är sommar sätta mig i en park och skratta med dom. Jag saknar Natalia och gå ut på kvälls promenader, insistera att bada trots att vattnet skulle ta dö på mig för att det är så kallt. Jag saknar Karolina som ska sitta uppe med mig hela natten för att varva donky kong för 1000 gången. Jag saknar Krister som håller mig vaken hela natten för att se på Hitta nemo miljoner gånger om och om igen. Jag saknar min mormor som kommer in och säger att det är dags att lägga sig. Jag saknar pernilla som lyfter upp mig och får mig att känna mig som en stjärna. Jag saknar Nettan som är den mest tokiga söta personen som finns som ska få mig att skratta åt hennes snopp humor. Jag saknar min moster som ska ta med mig på en galen biltur som inte alls blir som man tänkt. Att vi åker från strand till strand för att hitta solen. Tillslut hamnar vi på en kak fabrik. Men det är också ok. Jag saknar sommarstugan. Att bara äta , äta och äta lite till för att sedan äta igen. Jag vill åka färga till Finland för att träffa gammel farmor i henne fina hus mitt ute i ingenstans. För att få fiska med Krister och Karolina. Jag saknar mitt fina , röda flickrum som jag själv målat och möblerade om varannan månad för att jag är SÅ kreativ. Eller något. Jag saknar pissen som går med mig till mataffären och hem igen. Jag saknar att känna att det var så jobbigt att gå upp en sommar morgon för att ta ut singo. Jag saknar , jag längtar, jag vill hem! Jag vill ha er här hos mig varje dag. Hela tiden. KOM TILL MIG !
Jag saknar att ha en buss som tar mig överallt, hela tiden. Jag saknar att veta exakt vilken tid alla bussar går och jag VET att dom kommer och går då.
Jag har dock Maria , Angelica och Hanna här.. Mina tjejer. Vi får nog en toppen sommar ändå. Önskar dock ni vore här och ni är välkommna att komma och liva upp mitt liv.
Oja, visst är jag lycklig här. Men när jag inte är, så är jag lycklig någon stans ändå. Minnena med nära och kära värmer mig när det är mörkt och kallt. Det känns konstigt hur livet vänder och byter stig, att man inte vet vad som komma skall. Att det inte blir som planerat. Jag har nog ändå hittat rätt. För just nu. Idag. Är det bäst, bättre än jag kunde tänka mig. Jag är lycklig. Jag har dåliga dagar, men jag är lycklig. Jag är det.
Jag saknar att åka till pappa och gnälla över hans stökiga hem för att sedan vakna på morgonen och upptäcka att han städat hela lägenheten och inte sovit hela natten. Jag saknar att han sätter på ett jätte skrämmande spel som vi ska varva ihop. Jag saknar hur det bara är jag och han på natten och han ska laga vilken mat jag vill ha. Trots att det inte finns något hemma. Så lagar han alltid mat som jag tycker om.
Jag älskar hur han sätter på en skräckfilm när jag inte vill och lovar att han alltid försvarar mig. Jag saknar hur han sjunger för mig. Hur han tvingar mig att promenare överall trots att det är jätte långa vägar.Min stora starka pappa. Hur vi tillsammans somnar i vardagsrummet i varsin fötölj och vaknar med ryggsmärta. Det värker i mig av saknad. Min MIN MIN pappa.
Jag saknar Amanda och Joanna som tjatar på mig att leka ute med dom andra barnen. Jag saknar hur dom ska visa mig alla deras läxor, viska om alla hemliga pojkvänner som pappa inte vet om. Jag saknar farmor som bärättar för mig om sin barndom , historier jag redan hört så många gånger. Jag vill bara höra dom igen, se henne berätta dom medans hon lär mig laga mat.
Jag saknar farfar som säger att jag är den finaste brunögda barbarnet i världen. Hur jag är hans lilla älskling och han lär mig alla hans trolleri trix. Jag saknar hur jag alltid trott på att han vet och kan allt. Att han är så vis. Jag minns när jag var liten och jag visste exakt vilken tid han kom hem från jobbet. Jag brukar gömma mig. Han brukar då säga "fi foy fi fam ( eller något ) I smell the blod of an swedish man." Så tar han tunga steg för han visste alltid vart jag gömde mig.
Jag saknar när mamma och Mikael ska ut och dansa och det bara var jag och Selina hemma. Hur vi tittade på film och åt godis. Hur jag höll henne uppe hela natten utan att berätta det för dom. Jag ville inte sitta ensam hela natten. Jag saknar hur hon så sött satt och nästan somnade tills jag sa att nu är det tid att sova.
Jag saknar när jag och mamma kunde gå och rida, jag saknar när vi skulle ut och springa tilsammans. Ja, jag försökte alltid. Men som mamma springer kommer jag aldrig klara.
Jag saknar och längtar och njuter av mina fina minnen. Det finns för många dåliga, men i varje dåligt minne har jag någon som håller mig i handen. Det har varit min tur i oturen.
precis ringde min Maria mig och pratade. Det var så skönt att höra hennes röst. Jag har saknat henne så. Trots att vi är så nära så har vi inte setts.. Men idag ses vi nog en stund efter jobbet.
Nu är det så mina kära vänner, jag ska göra mig iordning för jobbet. Men jag har fått så mycket mer läsare dom senaste veckorna. Ändå är det bara mamma, mormor och farmor Anki som kommenterar. Kanske min älskling ibland. Är det ingen annan som vill slänga in en kommentar så jag vet vem som läser mig :)
Fin lördag till er allihopa. PUSS PUSS PUSS OCH STORA KRAMAR; en extra kram till Natalia som ligger hemma med brytet ben. Älsklingen min , må bättre snart :)
Jag saknar att ha en buss som tar mig överallt, hela tiden. Jag saknar att veta exakt vilken tid alla bussar går och jag VET att dom kommer och går då.
Jag har dock Maria , Angelica och Hanna här.. Mina tjejer. Vi får nog en toppen sommar ändå. Önskar dock ni vore här och ni är välkommna att komma och liva upp mitt liv.
Oja, visst är jag lycklig här. Men när jag inte är, så är jag lycklig någon stans ändå. Minnena med nära och kära värmer mig när det är mörkt och kallt. Det känns konstigt hur livet vänder och byter stig, att man inte vet vad som komma skall. Att det inte blir som planerat. Jag har nog ändå hittat rätt. För just nu. Idag. Är det bäst, bättre än jag kunde tänka mig. Jag är lycklig. Jag har dåliga dagar, men jag är lycklig. Jag är det.
Jag saknar att åka till pappa och gnälla över hans stökiga hem för att sedan vakna på morgonen och upptäcka att han städat hela lägenheten och inte sovit hela natten. Jag saknar att han sätter på ett jätte skrämmande spel som vi ska varva ihop. Jag saknar hur det bara är jag och han på natten och han ska laga vilken mat jag vill ha. Trots att det inte finns något hemma. Så lagar han alltid mat som jag tycker om.
Jag älskar hur han sätter på en skräckfilm när jag inte vill och lovar att han alltid försvarar mig. Jag saknar hur han sjunger för mig. Hur han tvingar mig att promenare överall trots att det är jätte långa vägar.Min stora starka pappa. Hur vi tillsammans somnar i vardagsrummet i varsin fötölj och vaknar med ryggsmärta. Det värker i mig av saknad. Min MIN MIN pappa.
Jag saknar Amanda och Joanna som tjatar på mig att leka ute med dom andra barnen. Jag saknar hur dom ska visa mig alla deras läxor, viska om alla hemliga pojkvänner som pappa inte vet om. Jag saknar farmor som bärättar för mig om sin barndom , historier jag redan hört så många gånger. Jag vill bara höra dom igen, se henne berätta dom medans hon lär mig laga mat.
Jag saknar farfar som säger att jag är den finaste brunögda barbarnet i världen. Hur jag är hans lilla älskling och han lär mig alla hans trolleri trix. Jag saknar hur jag alltid trott på att han vet och kan allt. Att han är så vis. Jag minns när jag var liten och jag visste exakt vilken tid han kom hem från jobbet. Jag brukar gömma mig. Han brukar då säga "fi foy fi fam ( eller något ) I smell the blod of an swedish man." Så tar han tunga steg för han visste alltid vart jag gömde mig.
Jag saknar när mamma och Mikael ska ut och dansa och det bara var jag och Selina hemma. Hur vi tittade på film och åt godis. Hur jag höll henne uppe hela natten utan att berätta det för dom. Jag ville inte sitta ensam hela natten. Jag saknar hur hon så sött satt och nästan somnade tills jag sa att nu är det tid att sova.
Jag saknar när jag och mamma kunde gå och rida, jag saknar när vi skulle ut och springa tilsammans. Ja, jag försökte alltid. Men som mamma springer kommer jag aldrig klara.
Jag saknar och längtar och njuter av mina fina minnen. Det finns för många dåliga, men i varje dåligt minne har jag någon som håller mig i handen. Det har varit min tur i oturen.
precis ringde min Maria mig och pratade. Det var så skönt att höra hennes röst. Jag har saknat henne så. Trots att vi är så nära så har vi inte setts.. Men idag ses vi nog en stund efter jobbet.
Nu är det så mina kära vänner, jag ska göra mig iordning för jobbet. Men jag har fått så mycket mer läsare dom senaste veckorna. Ändå är det bara mamma, mormor och farmor Anki som kommenterar. Kanske min älskling ibland. Är det ingen annan som vill slänga in en kommentar så jag vet vem som läser mig :)
Fin lördag till er allihopa. PUSS PUSS PUSS OCH STORA KRAMAR; en extra kram till Natalia som ligger hemma med brytet ben. Älsklingen min , må bättre snart :)
2010-02-20 @ 14:00:23
